AI-förordningen i praktiken och vad det innebär för ditt företag
- VALHALLA VAULT

- Oct 27
- 3 min read

EU:s AI-förordning (EU 2024/1689) trädde i kraft den 1 augusti 2024, och kommer att börja tillämpas fullt ut från den 2 augusti 2026.
För första gången får vi ett gemensamt europeiskt ramverk för hur artificiell intelligens ska utvecklas, användas och styras.
AI-förordningen handlar inte enbart om teknik utan om förtroende, transparens och ansvar, om hur vi bygger en digital framtid där innovation sker inom tydliga, mänskliga ramar.
Vad är ett AI-system?
Enligt AI-förordningen är ett AI-system:
”ett maskinbaserat system som är utformat för att fungera med varierande grad av autonomi och som kan uppvisa anpassningsförmåga efter införande, och som för uttryckliga eller underförstådda mål drar slutsatser härledda från den indata det tar emot, om hur utdata såsom förutsägelser, innehåll, rekommendationer eller beslut som kan påverka fysiska eller virtuella miljöer ska genereras.” (AI-förordningen, artikel 3 och skäl 12)
Bakom denna definition finns tre centrala idéer:
Autonomi : systemet kan agera självständigt, med varierande grad av mänsklig kontroll.
Anpassningsförmåga: det kan lära sig och förändras efter att det har tagits i bruk.
Påverkan: det producerar resultat som påverkar både fysiska och digitala miljöer.
AI kan vara både fristående (som en rekryteringsalgoritm eller ett beslutsstöd) och inbyggt i en produkt eller tjänst (som ett självlärande säkerhetssystem).
Det viktiga är inte var tekniken finns, utan hur den används och vilken effekt den har.
Fyra risknivåer
AI-förordningen bygger på en riskbaserad modell som styr hur hårt reglerna gäller. Ju större påverkan ett AI-system har på människor och samhälle, desto striktare krav.
Risknivå | Exempel | Vad det innebär |
Förbjuden AI | Social scoring (betyder i grunden att människor bedöms, rankas eller får olika behandling baserat på sin beteendedata eller personliga egenskaper, ofta genom ett automatiserat poängsystem, manipulerande övervakning | Totalförbud inom EU. |
Hög risk | Biometrisk identifiering, rekrytering, kreditbedömning, AI i sjukvård eller kritisk infrastruktur | Kräver CE-märkning, riskhantering, dokumentation och mänsklig översyn. |
Begränsad risk | Chatbotar, generativ AI (text, bild, ljud) | Kräver transparens : användaren ska veta att det är AI. |
Minimal risk | Spel, filter, rekommendationsmotorer | Inga juridiska krav, men etiska riktlinjer uppmuntras. |
AI, cybersäkerhet och ansvar, ett nytt ekosystem
AI-förordningen är en central del av EU:s bredare strategi för digital resiliens.
Den samspelar med NIS 2-direktivet, CER-direktivet och Cyber Resilience Act, tre rättsakter som tillsammans ställer krav på cybersäkerhet, ledningsansvar och robust teknik.
För svenska verksamheter betyder det att AI-styrning (AI governance) nu blir en naturlig del av samma säkerhetsstruktur som informationssäkerhet, GDPR och riskhantering.
Det räcker inte längre att ha ''kontroll'' över data vi måste också förstå hur våra algoritmer fattar beslut och vem som ansvarar för resultaten.
AI blir därmed inte bara ett tekniskt verktyg, utan en del av affärskritisk styrning och samhällsansvar.
Om mitt kommande Whitepaper
I mitt kommande whitepaper, “AI-förordningen i praktiken, Sveriges väg mot trygg, innovativ och ansvarstagande AI”, fördjupar jag mig i hur Sverige nu anpassar sin lagstiftning och myndighetsstruktur till den europeiska modellen.
Utgångspunkten är den statliga utredningen SOU 2025:101- Anpassningar till AI-förordningen, som beskriver hur vi ska förena säker användning, effektiv kontroll och stöd för innovation.
I whitepapret belyser jag:
hur svenska myndigheter som PTS, IMY, MSB, FI och Vinnova får nya roller i AI-tillsyn och samverkan,
hur regulatoriska sandlådor kan främja säker innovation och testning,
samt hur AI-förordningen, NIS 2, CER och Cyber Resilience Act tillsammans formar en gemensam grund för digital tillit, resiliens och ansvarsfull tillväxt.
Syftet är att ge beslutsfattare, ledningar och säkerhetsansvariga en guide för hur man kan ligga steget före inte bara för att uppfylla lagen, utan för att leda med och genom ansvar i en ''ny'' teknisk verklighet.
Informationsägare:
Anna Wikmundt



Comments